År 2011 grundades onlinetjänsten Kivra som under några år vuxit till att bli det självklara valet för de som hellre har dokument digitalt än i fysisk form. Grundidén med Kivra är att vara digital brevlåda som till stor del ska kunna ta över försändelser från myndigheter, organisationer och företag istället för att det ska behöva skickas ut till bostadsadressen. Det skapar en enklare hantering av breven både för avsändare och mottagare. Dessutom är det betydligt säkrare vilket har gjort att bland annat Stöldskyddsföreningen och ett flertal försäkringsbolag skriver på sina hemsidor att de anser att deras kunder bör använda denna tjänst.
Så fungerar Kivra
Kort sagt är Kivra en digital brevlåda. Att ansluta sig är helt gratis och tar inte mer än två minuter. I inloggat läge kan man sedan ange om man vill ha notis om nya meddelande via sms eller mail. Meddelande kan vara brev från myndigheter så som Försäkringskassan och Skatteverket men det kan även vara fakturor och kreditupplysningar från företag.
Man loggar in med Bank-ID vilket gör det lika säkert som vid inloggning på en bank. På sidan finns sedan alla dokument sorterade vilket skapar en snabb överblick över dem.
Bättre för miljön
En av de stora fördelarna med Kivra är att det är betydligt bättre för miljön. Istället för att skriva ut brev som skickas i kuvert skickas meddelandet digitalt. Med redan (2017) över en miljon användare på Kivra innebär denna tjänst en besparing på ett stort antal kilo papper – varje månad.
Alltid tillgång
Det många även uppskattar med tjänsten är att man kan nå sina digitala brev oavsett var man är. Detta så länge man har internet och tillgång till BankID. Pappershögarna eller de osorterade papperna i pärmar kan läggas undan. Kivra spar alltid på ett enda ställe – på ett sätt som gör att man lätt kan hitta de dokument man letar efter.
Betala fakturor
Tre år efter att tjänsten lanserades vald utvecklarna att även interagera ett system som gör att man kan betala fakturor via tjänsten. Vid första betalningen behöver man ange en del uppgifter så som exempelvis bankkonto men därefter sker betalningarna betydligt snabbare än via en bank. Det som krävs är några musklick. Enda negativa är att det måste finnas pengar på kontot två dagar innan fakturans förfallodag. Orsaken är att man måste vara ansluten till Kivra via autogiro och att tjänsten två dagar före förfallodagen kontrollerar saldo på kontot. Om det finns pengar hämtas fakturan upp och betalas.
Att denna tjänst skulle interageras var inte oväntad då konsumenter länge efterfrågat enklare sätt att hantera och betala fakturor. Ett ämne som finansportalen Sverigekontanter flera gånger tagit upp och där företaget Collectors lösning med Betalkoll bland annat nämnts som ett alternativ. Fördelen med Kivra (i jämförelse med Betalkoll) är att Betalkoll fortfarande kräver att fakturorna skickas ut via post eller via E-faktura. Med Kivra kan man nyttja den extra säkerhet som inloggningen med Bank-ID erbjuder.
Säkrare
År 2015 räknade polisen med att ca 85.000 ID-kapningar genomfördes. En väg att gå för bedragare är att ta brev från myndigheter och banker från personers brevlådor för att därigenom komma åt personlig information. Ibland har bedrägeriet även börjat med att en felaktig adressändring genomförts varpå posten dirigerats till en annan adress. Genom att sedan beställa exempelvis kreditkort har bedragare kunnat komma åt större summor.
Med Kivra skapas därmed en betydligt säkrare postförsändelse. När personen får ett meddelande skickas ett mail eller sms ut och man får logga in med BankID för att därigenom bekräfta sin identitet. Därmed minskar risken betydligt att information kommer i orätta hinder.
Den minskade risken för bedrägeri har gjort att bland annat Stöldskyddsföreningen rekommenderar att man använder Kivra.
Även för företagare 2017
Det är relativt ofta som digitala lösningar först lanseras för privatpersoner för att därefter lanseras för företag. Så var det exempelvis med Swisch som idag är en självklar del inom betalningslösningar mellan privatpersoner. Efter att Swisch även lanserats för företag har också fler företag börjat ta betalt med denna tjänst. Tanken kan vara att känna efter på marknaden för att avgöra intresset. Är inte privatpersoner intresserad av en tjänst kommer få företag vilja satsa på den.
Samma väg valde alltså även Kivra. År 2011 lanserades tjänsten för privatpersoner. Tre år senare kunde man betala räkningar via dem och allt fler företag ansluter sig för att kunna skicka dokument till sina kunder. Detta har gjort att man 2017 även siktar på att lansera en företagstjänst. Den kommer i stort likna den för privatpersoner med hantering av digitala brev men exakt vilka tjänster som kommer att ingår är än så länge inte officiellt.